"Das überfarenes Elände"

Rapport från en spyhink 17:

Denna händelse inträffade under andra hälften av sextiotalet. Medverkande vår allas i minnet kärt bevarade PB, en postbilschaufför, personalen vid dåvarande Texacomacken på södra kungsvägen samt lite annat löst folk.

Min gamle vän PB plägade på den här tiden transportera sig på, sin egenhändigt av diverse olika fabrikat hopplockade moped kallad "Motobrantin" eftersom någon tyckte att den hade någon sorts likhet med motogussi. Men mest liknade den ingenting annat utan var en helt egen design med, en enligt alla konstens regler, hemtrimmad ILO motor.

Uppflugen på detta under av teknik färdas nu vår vän utefter Södra kungsvägen när en Ford Transit från posten kommer utfarande, från en tvärgata totalt nonchalerande väjningsregler och annat oväsentligt. Bilen träffar PB bakifrån, och av kraften i kollisionen kastas han i gatan några meter framför postbilen.

Där ligger nu vår vän och småsvär och ser motparten komma emot sig med god fart. Han bedömer att det inte finns tillräckligt med plats under bakaxelklumpen för att han ska få plats, utan tar ett stadigt tag i framaxeln och håller i sig med ett krampaktigt grepp.

Nu upptäcker han till sin stora förvåning att postbilen inte tänker stanna utan i stället ökar farten. ”Här kan jag inte hänga hela da´n”, tänker han då. Allrahelst som hans kläder nu börjar bli lite nötta på baksidan och det svider i häcken. ”Här krävs ett rådigt ingripande”, beslutar han och upphäver ett illvrål; "Stanna din djävul eller tänker du ta livet av mig!?"

Postbilen stannar chauffören kliver ut och PB kravlar fram under bilen nu en smula upprörd minst sagt och öser sin galla över chauffören.

Personalen på den närbelägna Texacomacken har blivit vittnen till händelsen och kommer nu fram och skiljer de båda dilletanterna åt, så inte mer blodvite skall uppstå.

När allt har lugnat ned sig så ber vår vän PB mackpersonalen om att få tvaga sina nedsmutsade händer enär dom hade blivit lite solkiga av kontakten med framaxeln och en av personalen följer honom då till ett toalettutrymme där han kan snygga upp sig efter bästa förmåga.

När han sedan kommer ut på planen utanför macken får han syn på en ambulans "Ere nån som har blivit sjuk", frågar han då och får svaret att den är till för dig eftersom du har blivit överkörd. Efter viss övertalning accepterar han till att följa med eftersom ”motobrantin” ju ändå var tillfälligt desarmerad och inte skulle rulla mer den dagen och mackpersonalen lovat att ta hand om den så att ingen illvillig individ skulle lägga rabarber på den.

På sjukhuset konstateras det att den bålde vägfararen lyckats med att lägga till ytterligare tre centimeter till sin kroppslängd som var ganska imponerande redan innan. Han har även skrapsår i ryggslutet samt en bruten tå så det beslutas att han måste läggas in "Det går inte säger han då jag skall hem och äta middag" Yrkandet avslås men han får dock ringa sin moder och informera om det inträffade vilket han också gör och säger "Tjena morsan jag har blivit manglad och blir nog kvar på sjukhus några dar".

På grund av sitt tyska ursprung blev han efter denna händelse gemenligen kallad;
"Das überfarenes Elände ", vilket även han kunde skratta gott åt i efterhand.

Sensmoral: Lita aldrig på posten!

Nedtecknat av PD