Sprit och sex

Rapport från en spyhink 38:

Om man får tro på resultatet av den senaste enkäten så vill mina läsare helst läsa om snusk och förnedring nedsköljt med en försvarlig dos flytande charm.

Problemet är ju bara det att om man har hällt i sig en massa alkohol så är det inte så lätt att minnas vad man har företagit sig under rusets inverkan.

Samtidigt är det ju så att om man till äventyrs minns vad och med vem man har gjort något med så skulle man oftast helst vilja glömma det hela i alla fall av olika anledningar.

Så här följer nu en liten redogörelse över en sådan händelse som egentligen var en upprepning av samma sak vid både tidigare och senare tillfällen.

Under sjuttiotalets första hälft brukade den motoriserade ungdomen från vår lilla kommun frekventera ett ställe som då hette Fokus och låg på smålandsgatan i Stockholm.

Där var det så väl ordnat att på fredags- och lördags kvällar var stället vårt och en del av oss hade till och med eget ölglas med namn och allt och ingen bråkade om nån fyllnade till och mådde illa dom hade faktiskt en egen spyhink som dom kom med om nån skulle behöva.

Vid en del tillfällen kunde det hända att jag var tvungen att transportera mig hem via dom kollektiva samfärdsmedlen efter kvällens festande.

Och här har vi själva problemet.

På den tiden var jag en ung och viril yngling som oftast inte hade några svårigheter att få till ett bra ragg men ibland nappade det sämre och jag fick bege mig hemåt tomhänt.

Det var då hon slog till hon som jag egentligen inte var ett dugg intresserad av men som ändå lyckades nässla sig in i min sängkammare.

Hon brukade sitta och sondera läget och såg hon att fiskelyckan uteblev smet hon ned till tunnelbanan strax före mig och lyckades alltid hamna bredvid mig på tåget.

Ja vad tror ni full och kåt med villigt sällskap det kan bara sluta på ett sätt.

Så vaknar man då på morgonen och konstaterar nej inte nu igen att man aldrig lär sig.

Vid den här tiden bodde jag fortfarande hos mina föräldrar så varje gång var jag tvungen att be min fader att han skulle skjutsa hem henne.

Och så höll det på tills hon äntligen hittade en annan yngling som inte bad henne att åka hem.

Sensmoral:

Nu vet jag vad det är som jag får huvudvärk av.

Er PD

bakis som vanligt