07 maj 2008

Småpojkar på staket

Rapport från en spyhink 27:

Denna lilla tilldragelse inträffade under ett sommarlov, någon gång alldeles i början av sextiotalet, när jag var sådär åtta tio år gammal.

Jag och en kamrat hade varit nere vid bryggan och metat abborre hela dagen och var på väg hemåt med vår fångst, som vi ämnade förära familjens katt när, vi kom att passera familjen F:s residens.

Familjen F hade i sin ägo en pensionerad steeplechase-häst. En brun vallack, vid namn òHara, som vi brukade rida på när han hade smitit hemifrån och behövde återbördas till sin hage.

Just den här dagen så hade det kommit en smed av den gamla stammen för att byta skor på vår vän òHara. Samtidigt så var det meningen att hovarna skulle verkas (alltså han skulle så att säga klippa hästens naglar) och det kan vara en smula knepigt om hästen inte vill samarbeta.

Vi kom precis lagom just som smeden hade burit fram sin verktygslåda med diverse filar hammare och huggjärn och bundit òHara vid en stolpe.

Det verkade ju väldigt intressant och lärorikt så vi ställde oss utanför staketet och tittade på det som vi trodde skulle bli något i hästväg och det blev det.

Samtidigt som vi hade ställt oss för att beskåda tilldragelsen, anslöt sig en knallhatt till. Det var en rödhårig liten pojke i vår egen ålder som ville titta han med och det fick han ju ,eftersom vi på den tiden var välartade barn.

Har ni någon gång försökt att lyfta på ena bakbenet på en häst som inte vill?

Det kan vara ganska knepigt kan jag tala om bara för att hästen sitter fast i ena änden behöver han ju inte stå stilla med den andra och det gjorde inte vår vän òHara. Nej han konstrade och krumbuktade med bakändan, så mycket han orkade, medans vi pojkar fick lära oss några nya svordomar.


Nu började det bli riktigt intressant så vi bänkade oss ovanpå staketet så att vi inte skulle missa något nytt svärord och så att vi kunde se bättre.

Till slut lyckades smeden få fatt i hasen på hästen och kunde börja sitt egentliga arbete med att ta bort den gamla skon och verka hoven för att sedan spika dit en ny.

Hästen försökte ju givetvis vrenskas, men smeden hade varit med förr så bakbenet satt som i ett skruvstäd mellan knäna på honom, vilket hästen inte tyckte att det kunde passera utan åtgärd.

Så när smeden tyckte att han hade allt under full kontroll sket hästen rakt i verktygslådan som stod strategiskt placerad bakom hästen.

Det är möjligt att det var en tillfällighet men vi upplevde det som att han siktade och började naturligtvis att tjuta av skratt, där på staketet. Det var nära att vi missade alla dom nya svordomarna som sprutade ur munnen på den uppretade smeden.

Till slut så vann ju smeden över hästen och lyckades trots allt byta alla fyra skorna så vi pojkar drog vidare alltmedan vi provade våra nya verbala kunskaper och en ny kompis hade vi ju fått också. En rödhårig kille vid namn AA, som jag även träffar ibland nuförtiden. Det blev tre små pojkar på staketet.



Foto: Webbild.com

Sensmoral:
Du skall alltid skåda oskodd häst i sitsen.

Allra ödmjukast
Er PD.

Stepelchase är ett slags hästkapplöpninmg över hinder och vattengravar mest kända lopp är nog Grand National (Liverpool sedan 1837)

4 kommentarer:

  1. Ha ha! Sket i lådan.. En av mina förra hästar har också upprört hovslagaren, genom att få tag i hela kartongen med sömmar med munnen, och glatt skaka på huvudet så att alla sömmar flög ut över hela stallgången.

    SvaraRadera
  2. Jo det är ju djur man har att göra med jag har faktiskt haft hästar själv (eller snarare min numera bortgågna hustru) så jag har nog själv fått erfara att dom gör som dom vill.
    Det kommer nog något om det med nu när du påminde mig.
    PD.

    SvaraRadera
  3. En annan häst, som jag ser som "hästen i mitt liv" sprang över mig en gång och orsakade mig hjärnskakning, (kortvarigt) dubbelseende, skrapsår och blåmärken från topp till tå. Folk kan inte förstå hur jag kan älska den hästen så mycket. Men det var ju inte meningen att springa omkull mig. Hade hon velat hade hon ju kunnat haft ihjäl mig, men hon gjorde allt hon kunde för att inte trampa på mig när jag väl låg där under henne. Det är alla onda spanjorer som gjort henne till den otrygga häst hon är. På hemmaplan där hon var trygg följde hon mig, backade när jag backade, stannade när jag bad henne och kom när jag sa kom. Dessutom lärde jag henne att bara ta mat när jag sa varsågod, det kan ju annars vara ganska svårt att lära hästar.

    SvaraRadera
  4. Jo det är så att en häst alldrig med flit trampar på dig varför vet jag inte men så är det sparkas kan dom däremot göra om man retar dom men dom är oftast fredliga bara man inte ger dom för mycket kraftfoder då kan dom bli stirriga.
    PD.

    SvaraRadera

 
eXTReMe Tracker