Hinkens granskning av valet del 4:

När jag nu under stor vånda skriver detta på kvällen före valdagen kan jag bara konstatera att jag inte har blivit ett dugg klokare efter att ha försökt följa med i dom olika debatterna.

Jag kan nog bara säga att kandidaterna till kommande mandatperiods styrande har talat fullständig sanning en enda gång och det var under partiledardebatten när dom sa att dom andra ljög.

Det rödgröna blocket tänker uppenbarligen leda in Sverige i en ny lånekarusell nu när vi just har tagit oss igenom en tung skuldsanering.
Och den borgerliga alliansen hade tänkt sig att köra på i samma spår som dom har börjat med.

Båda sidor talar gärna vitt och brett om det farliga med att SD skulle kunna ta sig in i riksdagen det dom inte säger är att dom har bjudit in dom själva genom att inte ta till sig väljarnas missnöje utan istället försökt sopa besvärliga frågor under mattan.

Ingen av dom får mitt förtroende den här gången heller utan jag stannar hemma och gör något annat i stället.


Sensmoral: Att rösta för själva röstandets skull är ju egentligen bara slöseri med resurser.
Er politiske vilde PD.


Tillägg i efterskott efter läsares kommentar:

Funderade en stund på vad Du menade TiniTut

Så kom jag på det (tror jag) så här alltså inga Skator eller Sparvhökar utan endast personer som kan ge svar på tal och verkligen förstår att i Liberalernas Sverige är alla Jämlik men vissa mer än de övriga.

Bästa hälsningar

/red

Hinkens granskning av valet del 3: politikernas väljarförakt

I mitt tidigare inlägg om våra politikers moraliska vandel nämnde jag deras förakt för medborgarna i lite mer generella ordalag.
Den här gången tänkte jag vara lite mer specifik.
Alla torde ha teliaaffären i gott minne somliga kanske till och med har kvar aktier, vilka förmodligen aldrig någonsin kommer uppnå det värde som Björn Rosengren ( som själv aldrig köpte några) på stod var ett rimligt värde.
Med facit i hand vet vi idag att staten då företrädd av socialdemokratisk regering sålde ut av svenska folket redan ägt bolag till svenska folket.
???
Dessutom sattes ett rent kriminellt överpris!
Jag kan ju bara säga att om Rosengren företrätt ett bolag i näringslivet hade han antagligen hamnat i fängelse för bedrägeri.
Om jag lurat STATEN på liknande sätt hade jag med säkerhet och inte förmodligen suttit av tid i fängelse. Straffet hade blivit mycket långt.
Vid den stora så kallde psykiatrireformen som utreddes och effektuerades av socialdemokraten Bo Holmberg så tvingades i princip alla psykiskt sjuka i hela landet (undantaget redan kända kriminaldårar) ut från sina någorlunda trygga och skyddade levnadsförhållanden på mentalsjukhusen. (Dessa har sedemera omvandlats till bostadsrätter). Så stod de helt plötsligt ensamma med en pillerburk i ena näven och en nyckel till en lägenhet i den andra och med en förmaning att nu sköta sej och ta sin medicin själva.
Åtta år senare mördades utrikesminister Ann Lindh (s), Bo holmbergs fru, av en psyksjuk yngling, vilken strax innan nekats psykiatrihjälp
Ska vi då tycka synd om Bosse?
I SVT och andra media talar Göran (statsministern ) Persson om "en nationell tragedi".
Hade du varit den drabbade skulle det knappats talats om någon tragedi alls.
Isjälva verket handlar tragedin om att Psykiskt sjuka hamnar i misär och hemlöshet helt utan kontroll.
Då skulle man nu kunna tycka att med nuvarande borgerliga regering där dessutom det ledande partiet själva kallar sej det nya arbetarpartiet kunde tänkas ha en mer human inriktning.
Regeringen har cementerat en arbetsmarknadspolitik som driver sjuka och svaga till självmord i ren förtvivlan över den behandling de utsätts för av det nya "fina" sjukförsäkringssystemet.
Detta ska ju som bekant ska se till att alla, hur sjuka de än är, kommer i arbete vare det finns eller ej.
Alla som kan tänka själva förstår ju att det enbart handlar om att spara pengar. Kosta vad det kosta vill i mänskligt lidande.
Vi kan då fråga oss: Vad får vi för dessa sparade pengar?
Sannolikt ingenting!
Pengarna ska antagligen gå till diverse tveksamma projekt och utredningar - till både höger och vänster.

Slutsats: Oavsett partifärg är den lilla sjuka människan en försumbar brick i det stora spelet om våra skattepengar.

Sensmoral: Vem ska man tro på?

Eder kroniskt rebelliske
PD

Hinkens granskning av valet del 2: Politikerföraktet

Våra politiker vill ju gärna tala om det dom kallar politikerförakt.

Politikerna har nog inte samma definition av ordet "politikerförakt" som jag
Det jag vill kalla politikerförakt är det förakt, som politiker visar sina medborgare, genom att ständigt åsidosätta den representativa demokratin, vilken borde utgöras av folkets vilja . Denna demokrati utgörs istället av våra politikers tillfälliga åsikter , vilka dessutom är lika flyktiga som aromatiska kolväten.Dom visar ständigt att den politiska överheten kan och vet mycket bättre än oss vanliga ”obildade och dessutom debila” medborgare.
Ett exempel: Folkomröstning.
Om utslaget blir som politikerna vill är så är det ledande i annat fall så endast vägledande och behöver därför inte vidare beaktas .
Ytterligare ett exempel: En politiker som företräder ett parti vilket vill minska våra resor med flyg, bil och båt till förmån för järnvägen som i tid och otid flyger hem till familjen i Finland samtidigt som vederbörande anser att vi vanliga dödliga borde simma eller ro.
Ett tredje exempel: En politiker som företräder ett parti vars åsikt är att företagare ofta fuskar tycks ha skrivit regelboken för hur detta ska gå till när hon själv var egen företagare.
Att hon dessutom har haft väldigt svårt att skilja på sin privata ekonomi och skattebetalarnas är ju något som idag från partihåll kallas för fula påhopp.
Hade hon jobbat i det privata näringslivet så hade hon sannolikt fårtt sparken.
Idag är hon partiledare!
Slutsats: Dom gör som dom själva vill – oavsett hur du/vi har röstat.
Och det kallar dom – ”demokrati”
Frågan är vad vi kallar det?
Jag kallar det i alla fall inte för demokrati utan skulle hellre vilja använda ordet despoti.
För att vara rättvis så spelar det ingen roll vilket parti du röstar på.Det blir i alla fall inte riktigt som du hade tänkt dig snarare tvärtom.
Med detta som bakgrund är det kanske inte helt oväsentligt med en fullständigt opartisk granskning av de båda politiska blockens trovärdighet.
Jag har i ett tidigare inlägg lovat granska varje parti för sig – men av personliga skäl som jag ej kunnat råda över har tiden runnit iväg. Så nu får det bli en granskning av de olika blocken. Med rådande konstitution är det ju ändå detta som räknas även om jag personligen mycket väl kan tänka mej blocköverskridande lösningar.
Folkomröstningen som är styrande är väl egentligen det enda demokratiska alternativet men då behövde vi inga politiker. Detta vill ju naturligtvis inte våra folkvalda veta av.
Vad handlar nu detta egentligen om? Jo, självklart pengar! Våra pengar. Våra skattepengar.
Skatt har sitt ursprung i bibeln. Då ansåg man att en tiondel av inkomsten var ett rimlig uttag.
Idag med alla våra kloka politiker och deras kloka rådgivare och dessas kloka rådgivare, så ser skattebilden något annorlunda ut.
Under biblisk tid var tiondel en ett maximum som kunde tas ut utan att folk gjorde uppror. Idag tas det oförblommerat ut mer än mångdubbelt.
När Astrid Lindgren skrev sin Pomperipossasaga, efter att ha anmodats betala 110! procent i skatt så ändrades skattesatsen. Visserligen har ju detta aldrig hänt en vanlig människa men hon hade rätt i alla fall. På den tiden hade Sverige en socialdemokratisk regering.
Idag däremot, med en borgerlig alliansregering måste till och med cancersjuka ut och söka jobb på öppna marknaden och ibland flytta till anvisat jobb på annan ort. Drivkraften till detta är som vanligt politikernas skattetörst.

Själv har jag ju en ohygglig öltörst. Och även detta tillgodoser ju våra politikers skattetörst.


Därmed vill jag klargöra att politik egentligen enbart handlar om pengar och åter pengar.
Frågan är nu Vad vill du lägga dina pengar på?
Mer öl eller fler politiker – valet är ditt .
Sensmoral: Ju fler kockar desto dyrare soppa.

Eder skeptiske PD

PS
Kom i håg att Du och jag är politikernas arbetsgivare.
DS

Har han stannat i västen eller är han bara ute och sylar?

Nu har det ju gått flera månader sedan Du kära läsare fick ta del av något nytt äventyr från allas vår käre PD.
Var är han?
Vad gör han?
Vad händer???

Har han äntligen blivit insydd för någon av sina många förseelser eller har han flytt fältet undan kronofogdar och borgenärer?

Är han deprimerad eller helt enkelt bara helt less på livet ekonomin och kärleken. (Det kan vara i en annan o-ordning åxå - men vad faan!

Jag vet inte alls, trots att jag är den som rattar hela bloggen s å s.
PD är och har alltid varit om än oerhört vänlig och kamratlig en mussla och glidare.
Det har Du väl redan begripit käre läsare - men jag berättar det i alla fall.

Sist jag snackade med snubben så var han oerhört upptagen med att renovera motorn på sin ägandes bogserbåt.
Denna kördes ju sönder i vintras under en bunkringsresa.

Nu i helgen ska vännen PD tillsammans med andra medspelare i livets stora roultettespel logera och dinera ute i min och hyrestantens boningar. Det brukar gå vilt till, ska jag säga.
Allt om detta är verkligen inte berättat ännu.

Det hela föranleds av att vännen PD (han med Hinken) ska få hjälp att hämta hem sin lilla "racer boat".
Förhoppningsvis kommer detta att sätt eld i ändan på husse att renovera objektet i fråga.


Vi återkommer när PD sovit av sig ett antal rus och skruvat färdigt i maskinrummet.

Bästa Hälsningar
Redaktörn

Hansson & Karlsson R .I. P.

Det var en gång en gång...
... och den var varken sandad eller snitslad!
Musikern Bo Hansson avled i Lördags.
Han var ju inte lika stor som ABBA
- men Jimi Hendrix spelade faktiskt in en av hans kompositioner.
Tax Free heter den.

Den andra halvan av bandet från sent 60-tal Heter egentligen Jan Carlsson
Nån marknadsförare fick för sej att de så snyggare ut med "K".
Musiken är extremt psykedelisk i moderna öron (själv har jag hört mer utvecklade varianter).

Janne (I vissa kretsar kallad "Loffe" eftre den JoloSerie på TV han blev bundis med folket genom, köpte flera gånger instrument åt kollengan som ständigt gick ned sig på olika sätt.

Bo Hansson skrev musik om Tolkeins "Sagan om Ringen".

Han blev 67 år gammal. Pensionen kan staten antagligen trä upp där bak.

/red

En stor personlighet!

PD på internationellt russindisco

Rapport från en Spyhink 107:

För ett par månader sedan var företaget som jag är verksam vid på sin årliga konferensresa.Tidigare år har vi varit i fjällen och tumlat runt i snön men i år ville vi prova något annat.
Så i år föll valet på en kryssning inte i Karibien kanske men väl på Ålands hav.
Den anrika gamla före detta ångbåten Birjer Jarl (för övrigt årsbarn med mig) skulle få äran av att frakta oss över Ålands hav fram och tillbaka under vår konferens och rekreations resa.
Efter att vi fått trängas i ett minst sagt överfullt väntrum kom vi så ombord på det stolta fartyget där det fortfarande vilade en aura av fartyg och inte som på dom moderna containrarna en känsla av plast och galleria.
Vi hade ett eget konferens rum hela resan där vi kunde gå igenom dom olika punkterna i vår
dagordning i lugn och ro medans fartygets övriga gäster roade sig av hjärtans lust.

Efter att vi hade suttit och konfererat en stund var det dags att gå till matsalen och ta del av dom kulinariska lockelserna som stod uppdukade på buffén.Det smakade bra kan jag säga och serveringspersonalen kutade benen av sig i sin iver att få efterkomma våra önskningar om lämpliga drycker att skölja ner maten med.


När utfodringen så var överstånden var det fria aktiviteter som stod på programmet och av någon anledning valde alla att förlägga dessa till baren.
I baren var det full rulle och eftersom vinter os pågick stod det en stor tv påslagen och visade sändningar från nämnda evenemang vilket ett flertal av gästerna följde med stort intresse.
Det där begriper jag inte varför glo på tv när man är på galej då kan man ju lika gärna sitta hemma. Vi andra däremot roade oss på mera vedertaget vis med intagande av förfriskningar och mingel. Och själv tog jag till och med en svängom med företagets VD.

Fram på nattkröken när promillehalten hade ökat betydligt satt vi några stycken herrar vid ett bord och av någon anledning kom samtalet in på politik.
Man ska inte diskutera politik när man har druckit är en devis som bevisades när en av diskussionsdeltagarna efter att hans argument började tryta och min diplomatiska läggning fick ge vika för mera direkta verbala angrepp på hans uppfattning om hur världen borde te sig.
Som vanligt hade han bara några inlärda floskler att tjata om och när jag bad honom att utveckla sina åsikter mer konkret började han ju bara att rapa om samma sak igen.
Det går inte att ha en dialog med någon som bara håller en monolog så sinnet rann på mig och jag upplyste honom om vad jag tyckte om hans åsikter och hans bidrags beroende på ett tämmeligen onyanserat sätt.
Då ville han slåss och även det var jag ju tvungen att kommentera enär jag tyckte att om man är för sjuklig för att arbeta hur fan ska man då kunna ta ett nappatag med en smed.

Det blev ingen fajt hans vänner ledde bort honom och jag kunde återgå till mera angenäma sysslor.

Sensmoral: Det kanske inte bara var sjösjuka jag led av dan efter.

Er PD

Hinken granskar valet - del 1

Rapport från en Spyhink 106:

Jaha då är det valår igen då, vilket återkommer med ett intervall av fyra år.
Och nu skall man då på lite lösa boliner försöka komma underfund med vilket parti man skulle kunna tänka sig att rösta på.
Jag måste tillstå att jag inte har röstat så värst många gånger under min myndiga period av mitt liv.
Jag har faktiskt bara utnyttjat min rättighet (Somliga politiker vill faktiskt att det ska vara en skyldighet.), att påverka det politiska beslutsfattandet vid tre tillfällen.

Första gången var jag en nybakad första gångs röstare och gjorde väl som dom flesta unga naiva debutanter och röstade som
alla andra i umgänges kretsen.
Visserligen har jag väl ungefär samma politiska grundsyn även i dag men jag har helt klart blivit en smula luttrad under åren så
jag går inte på vad som helst.
Hinkens granskar valet del 1

Jag blev besviken på det alternativet som jag var med och röstade fram.
Kort sagt dom lovade runt men höll tunt och det vart ingen skillnad emot innan fastän det hade blivit ett maktskifte så redan då
insåg lille PD att det låter stort när katten skiter men resultatet det blir fan så litet.

Andra gången i mitt liv som jag gick till en valurna var folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska monetära
unionen (dvs omröstningen om euron) och eftersom i stort sett alla politiker var överens om hur bra det skulle bli så röstade jag nej - och det är jag jävligt glad för i dag.

Senaste gången som jag dristade mig till att ha en åsikt var folkomröstningen om trängselskatter och där visade det sig ju att det inte spelade någon roll hur man röstade dom infördes ju ändå.
Hur motiverar jag ovanstående påstående? - frågar du då.
Jo omröstningen var ju om det skulle införas trängselskatt ”på prov" och i princip alla dom borgerliga partierna var emot men vid maktskiftet efteråt permanentades skatten ändå.
Jag kommer ihåg den smälek stackars Annika Billström fick utstå ifrån borgerligt håll bara för att hon rättade in sig i ledet.
Svek sa borgarna.
Jo visst, men det var ingenting mot Fredrik Reinfelds svek när han seanre permanentade den förargliga skatten.
Så nu är det som sagt dags igen att utröna om någon av kandidaterna förtjänar min röst och jag tänkte faktiskt göra ett försök till att skärskåda dom olika alternativen och fortlöpande rapportera vad jag har kommit fram till.

Ett parti i taget alla lika kritiskt granskade och till skillnad från tidningarnas granskningar kommer detta bli fullkomligt opartiskt eftersom jag inte litar på någon av dom till skillnad från tidningstyckarna som redan har bilden klar för sig.

Sensmoral: Den som lever får se.

Er politiskt irriterade PD.

Snillet spekulerar

Rapport från en Spyhink 105:

Det har varit en kall vinter - faktiskt kallare än vanligt.
Och när det är som kallast så stiger som av en händelse priset på energi till uppvärmningen av min enkla boning.

Jag eldar med eldningsolja i min panna och när det är så här kallt måste jag även stötta upp med
några extra elradiatorer.Det blir dyrt för en redan fattig man.
Så jag satte mig ner och funderade över om det fanns något bra och billigt substitut för el och olja.

Elda med ved
Det skall ju vara på modet förnyelsebar energi som det är.
Men jag tror inte att det skulle vara så populärt om jag började fälla träd i det närbelägna grönområdet.
Bergvärme
Är ett alternativ som också känns en smula fel enär det är så där en tre meter vatten ner
till berget från min bostad.

Luftvärmepump
Det ska ju vara bra men grannens dito frös när det var som kallast runt nyåret så han fick tina den med dyr elektricitet.

Men så kom jag på att jag hört talas om något som skulle vara effektivt som tusan och dessutom i princip gratis.

Global uppvärmning.
Med det skulle man kunna tina glaciärer på bara några år för att inte tala om att man skulle kunna
höja temperaturen i hela världen utan att ens behöva investera i någon dyr och invecklad anläggning.
Men det visade sig ju såklart att det bara var båg och falsk marknadsföring alldeles för bra för att vara sant.

Så jag får väl beställa ett par kubik eldningsolja till i alla fall och fortsätta som vanligt.

Sensmoral: Allting går att sälja med mördande reklam.

Eder i kylan påpälsade PD.



Alternativ Sensmoral: Allting går som på räls - utom SJ
/red

Svanhals: En gammal bekant ifrån fordom

Rapport från en spyhink 104:

Som av en händelse satt jag en dag och surfade runt lite på Facebook och hittade då en gammal antagonist från fordom.
Det var den på min ungdoms tid välkände/ökände polismannen gemenligen kallad "Svanhals" av det så kallade buset. Medan hans kollegor på stationen kallade honom för "Älgen"
Hans riktiga namn var dock det mer prosaiska LG.
Denne Svanhals hade å sitt yrkes vägnar så mycket med undertecknad att göra att han till slut faktiskt kunde mitt personnummer utantill. *
Det hör väl till sakens natur att vi stod i opposition mot varandra eftersom jag plägade framföra trimmad moped i gravt berusat tillstånd och den i busets tycke förhatlige tjänstemannen var på grund av sitt yrkesval satt att stävja denna framfart.Åren har gått och jag kan med en viss ansträngning känna lite sympati för denne polismans nit i sin yrkesroll.Det är nog faktiskt så att LG med sina ständiga påhopp hindrade mig ifrån att hemfalla åt mera graverande brottslighet än vad som faktiskt blev av.
Jag minns särskilt ett tillfälle när LG och en av hans kollegor jagade mig och den här tidigare omtalade SP över golfbanan i vår hemkommun LG med kollega i svartvit skurksnappare och SP och jag i en stulen opel.

En sån här alltså!

Jag hade inte förväntat mig terrängkörning så sladdarna till tändningen som vi hade tjuvkopplat med hoppade loss i ett alldeles särdeles gupp och då tog ju bilturen följaktligen slut.
SP hann inte ens öppna dörren på sin sida innan LG.s kollega hade haffat honom medan jag själv kastade jag mig ut innan bilen hade hunnit stanna och springande försökte komma undan.
Det är inte lätt att springa ifrån en "älg" sade dom två kriminalpoliserna som sedan förhörde mig som svar på att jag inte hade lyckats komma undan den jagande poliskonstapeln.
(Det är därför jag vet att han internt kallades älgen.)

Bortalagets fordon såg ut ungefär så här

Ja som ni förstår så slutade detta med seger för bortalaget och undertecknad fick sitta i häktet medan det utreddes om lille PD och hans vän SP möjligen hade något annat på sitt samvete.
Det hade vi men det höll vi tätt om så där klarade vi oss den gången.

Sensmoral: Bättre utanför muren än en vecka i buren.

Er numera "laglydige" PD



*
Det förtjänar påpeka att personnumret i fråga är ganska enkelt att memorera även för en polis
/ redaktionens anm

En vintrig ansiktsbehandling

Rapport från en Spyhink 103:

Det var ett tag sedan jag nedtecknade någon anekdot här på bloggen.
Och jag har länge tyckt att det är dags för en sådan men minnena har inte velat falla på plats riktigt.
Men så av en händelse när jag ägnade mig åt något helt annat trillade polletten ner så här följer nu ett minne från min tid i skolan.

Mitt förhållande till mina lärare har välan aldrig varit det bästa och inte vart det bättre efter detta.
En vintrig frukostrast någon gång i slutet av sextiotalet stod jag och några andra illbattingar på skolgården och hade tråkigt.
Vinter och kallt inbjuder ju inte till några större excesser men något måste man ju hitta på tyckte vi.
Då kommer plötsligt gymnastikläraren gående över skolgården och eftersom jag alltid har varit en spontan gosse som dessutom aldrig har räds utmaningar så tog jag nu upp en näve snö och släntrade fram till den av oss gossar hatade gymnastikläraren.
Mina kamrater som anade att här vankades det något nytt spektakel drog sig närmare och ställde sig i en ring runtomkring oss.
Nu ska jag mula magistern sa jag.
Det törs du inte svarade den atletiske läraren.
Han kunde ha svarat nästan vad som helst för att slippa få snö i fysionomin utom just det.
Säger man till en av skolans busar att dom inte vågar något är det detsamma som att be om det.
Så jag tittade min lärare i ögonen och log sen mulade jag honom grundligt.
I ren reflex gav han mig en högerkrok på mitt vänstra öra och det var ingen liten smäll skall jag gärna erkänna.
Lärare får inte slå små barn det fick dom inte då heller men jag har alltid varit av åsikten att den som ger sig in i leken får leken tåla så vi enades om att vi var kvitt.

Min gymnastiklärare tyckte väl inte bättre om mig efter den händelsen men han behandlade mig alltid med en viss respekt efter detta.

Sensmoral:Vill du inte ha snö i nian ska du säga att du vill ha det.

Er respektable PD.

Fast i vattnets fasta tillstånd - ett Iskallt haveri

Rapport från en Spyhink 102:

Eftersom min redaktör tycker att jag har kommit i dåligt sällskap och hamnat på hal is tänkte jag ta upp ämnet is.
Is är ju som bekant fruset vatten och eftersom båtar ligger i vatten så kan det så här års bli lite knepigt att förflytta sig, allra helst som det har varit hiskeligt kallt dom senaste veckorna också.
I mitten på förra veckan skulle jag åka och fylla på bränsletanken i mitt stolta fartyg det är nämligen så att jag har en oljeeldad panna ombord och när det är så här kallt så känns det tryggt om bränsleförrådet är uppfyllt så att det åtminstone håller sig varmt inombords!.

Men eftersom det en tid har varit ohemult kallt så satt båten fastfrusen i isen.
Men vad fan tänkte jag det är ju ett isgående fartyg så en "ishinna" på 15 cm ska väl inte vara något problem.(Bilden föreställer att annat isbrytande fartyg - men ändå)

Så maskineriet drogs igång och efter en stunds varmkörning lades växeln i.
Det rörde sig inte.

Jaha då får jag väl ta och spola lite vatten med propellern runt båten under isen så lättar det nog, tänkte jag.
Jag fick hålla på i en och en halv timme innan det började hända något och det tog en timma till innan det började röra sig.
Nu var det dags att lossa tamparna och det var inte det lättaste visade det sig.
Kyla kan göra den smidigaste tamp stel som en pinne och mina tampar var styva som rostfritt stål.
Men med lite hamrande och bankande på knoparna så kom jag loss efter ytterligare en halvtimme.
När så färden mot tankpontonen inleddes så upptäckte jag att motortemperaturen hade stigit högst betänkligt men eftersom det bara var femton cm is, så tänkte jag att det går nog att ta sig fram på tomgång då blir ju inte belastningen så hög. Alltså borde det kallna av sig självt efter ett tag.
Det knallade på rätt bra igenom isen. Båten gör tre knop på tomgång och isen hindrade inte nämnvärt.
Väl framme vid tankpontonen var jag tvungen att köra i cirklar och bryta upp isen tillräckligt för att komma intill.
För att svänga snäva svängar i isen fodrades lite mera kraft så jag fick lägga på lite mera gas men då steg värmen igen och nu började överhettningslarmet göra sig påmint.
Jag kunde ju inte stanna mitt i isen så det fick bli några svängar ändå.
Väl intill tankpontonen kunde jag stänga av maskineriet och klättra ner i maskinrummet och ta mig en titt men det såg inte ut som om det hade inträffat något dramatiskt så jag tänkte att det kallnar väl medans jag tankar.
Det gjorde det inte.

Det är inte populärt att inte ligga i vägen vid tankpontonen för länge så det var bara att tuffa på genom isen tillbaka till min kaj och hoppas på det bästa.
Väl tillbaka och tryggt förtöjd vid min plats kunde jag företa en mera ingående granskning av vad det kunde vara som hade inträffat.


Det visade sig att en topplockspackning hade börjat läcka
- så nu blir till att renovera maskineriet.

Sensmoral: Dom säger att soppan är dyr men det här blir ju ännu dyrare.

Er iskalle PD

PD på hal is i bloggosfären

På förekommen anledning kan det meddelas från Hinkens redaktion att PD tydligen är ute på vänsterprassel och verkar mer eller midre ha övergivit sin två år gamla blogg för en betydligt yngre bloggsnärta på endast några dagar.

Sånt är livet vi får väl se om han hittar tillbaka till fandershuset här på Hinken eller om han har så roligt ändå att han helt enkelt stannar där för gott.

Har Du inget annat roligt för dej kan Du ju alltid kolla in Mercafrekens Liv

/red

PS
Har Du inte sett den lilla än så kan du titta här- men det verkar varken finnas otidigheter eller snusk i den så det vill till att Du är filantropiskt intresserad eller folklivsforskare eller nåt...
DS