Hinken granskar valet - del 1

Rapport från en Spyhink 106:

Jaha då är det valår igen då, vilket återkommer med ett intervall av fyra år.
Och nu skall man då på lite lösa boliner försöka komma underfund med vilket parti man skulle kunna tänka sig att rösta på.
Jag måste tillstå att jag inte har röstat så värst många gånger under min myndiga period av mitt liv.
Jag har faktiskt bara utnyttjat min rättighet (Somliga politiker vill faktiskt att det ska vara en skyldighet.), att påverka det politiska beslutsfattandet vid tre tillfällen.

Första gången var jag en nybakad första gångs röstare och gjorde väl som dom flesta unga naiva debutanter och röstade som
alla andra i umgänges kretsen.
Visserligen har jag väl ungefär samma politiska grundsyn även i dag men jag har helt klart blivit en smula luttrad under åren så
jag går inte på vad som helst.
Hinkens granskar valet del 1

Jag blev besviken på det alternativet som jag var med och röstade fram.
Kort sagt dom lovade runt men höll tunt och det vart ingen skillnad emot innan fastän det hade blivit ett maktskifte så redan då
insåg lille PD att det låter stort när katten skiter men resultatet det blir fan så litet.

Andra gången i mitt liv som jag gick till en valurna var folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska monetära
unionen (dvs omröstningen om euron) och eftersom i stort sett alla politiker var överens om hur bra det skulle bli så röstade jag nej - och det är jag jävligt glad för i dag.

Senaste gången som jag dristade mig till att ha en åsikt var folkomröstningen om trängselskatter och där visade det sig ju att det inte spelade någon roll hur man röstade dom infördes ju ändå.
Hur motiverar jag ovanstående påstående? - frågar du då.
Jo omröstningen var ju om det skulle införas trängselskatt ”på prov" och i princip alla dom borgerliga partierna var emot men vid maktskiftet efteråt permanentades skatten ändå.
Jag kommer ihåg den smälek stackars Annika Billström fick utstå ifrån borgerligt håll bara för att hon rättade in sig i ledet.
Svek sa borgarna.
Jo visst, men det var ingenting mot Fredrik Reinfelds svek när han seanre permanentade den förargliga skatten.
Så nu är det som sagt dags igen att utröna om någon av kandidaterna förtjänar min röst och jag tänkte faktiskt göra ett försök till att skärskåda dom olika alternativen och fortlöpande rapportera vad jag har kommit fram till.

Ett parti i taget alla lika kritiskt granskade och till skillnad från tidningarnas granskningar kommer detta bli fullkomligt opartiskt eftersom jag inte litar på någon av dom till skillnad från tidningstyckarna som redan har bilden klar för sig.

Sensmoral: Den som lever får se.

Er politiskt irriterade PD.