Rapport för en Spyhink 97:
Jaha eftersom ju redaktören tycker att det är omanligt att läsa om katter så kommer här en liten berättelse om ett annat djur.
Jag har under rubriken Djur jag mött hittills endast skrivit om djur som gått ur tiden jag ämnar dock att göra ett litet undantag ifrån det den här gången.
Curre Svanslös, eller skall han kallas Curre Sanslös måntro?
Han är ett i alla fall lite mer udda djur i min bekantskapskrets och hur det gick till när jag lärde känna honom skall jag nu berätta:
Jag har ju som mina fåtaliga läsare förmodligen observerat blivit med katt.
Denna katt har gått omkring och varit ständigt hungrig och bara blivit obetydligt mindre mager trots fri tillgång på foder.
Därför tänkte jag att katten nog hade mask och lämpligt medel för maskarnas avdagatagande införskaffades.
Efter att jag nogsamt läst bruksanvisningen för sagda medel sade jag till katten att idag skall du avmaskas men det skall ske i samband med en måltid så du måste se till att äta ordentligt idag.
Katten tyckte uppenbarligen att det var en god ide och begav sig ut i den närbelägna naturen för att om möjligt skaffa färsk föda.
Plötsligt hör jag ett fasligt tjoande ifrån butiken på min arbetsplats och en av mina kollegor hystar ut katten ifrån butiken men katten tvärvänder och kutar snabbt som ögat in igen.
Vadan detta tumult undrar jag och skyndar fram för att informera mig om orsaken till kollegans upprördhet.
Då får jag se att kattuslingen inte nöjt sig med en råtta nej exlusivt skall det vara tänkte han och hade därför fångat en ekorre!!
Den stackars ekorren försökte skräckslagen gömma sig under en lagerhylla men verkade iallafall ganska oskadd fötutom att han blivit av med en bit av svansen under brottningen med katten.
Så det var bara att fånga in katten igen och bära ut honom medans kollegorna räddade den uppskrämda ekorren.
Vi visste ju inte om Curre hade blivit allvarligt skadad så vi stoppade ner honom i en kartong för vidare observation och efter arbetsdagens slut tog en av kollegorna hem honom.
Där bor han nu i en toffel och skuttar glatt omkring och snaskar på diverse äppelskrutt och annat matnyttigt som han kan hitta.
Men om svansen åtminstone får en liten hårtofs längst bak skall han återbördas till naturen där han förmodligen trivs bäst.
Sensmoral: Den som lever på hoppet - behöver en lång svans som roder.
Naturbarnet
PD
27 augusti 2009
Djur jag mött 5: Curre Svanslös
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fast nog tycker jag att även denna historia osar katt!
SvaraRadera/red
Det måste isåfall ligga en hund begraven.
SvaraRaderaPD.