31 augusti 2009

Bil eller båt – Jaa!

(Ett sån´t där redaktionellt inlägg nu igen)


Nu ska Du få se en märklig farkost värdig Jules Verne minst.

I Söndags vara det Kanalens Dag som vanligt sista söndagen i Augusti.
Uti Kunglig Österåkers kommun (Gustav I Wasa - lär vara född här) roade sig mas
sorna som vanligt intill den gamla kanalen som är en del av Långhundraleden till Uppsala från havet.

Det var fest och gamman mässingsmusik och ärtsoppa hos de grönklädda farbröderna (som verkar yngre för varje år) i frivilliga folkförsvaret. Några mer eller mindre professionella utställare försökte entuiasmera deltagare och andra för sina idéer och företag med varierande resultat. Det var allt från bakluckeloppis till korvförsäljning och chokladhjul.

Mitt upp i alltihop hördes ett väldigt konstigt skovlande ljud och och ett tut. Så kravlade den sig upp på land likt de första amfibierna en gång i tiden långt före Dinosaurer och andra landdjur.



Den roade föraren frågade mej om det var en bil eller båt och jag svarade till hans uppenbara förvåning - "Jaa".
Så berättade han att det var enda exemplaret som finns och att han byggt den själv.
Jag förstår att Du undrar men jorå den har en propeller i aktern också men kan dri
va med de stora tjocka hjulen om man vill.


Det var det som lät så lustigt.
Fordonet var tydligen ett slags moped eftersom det saknade registreringsskyltar men bar en röd triangel i rompen (baken? aktern?).
Jag frågade om det var OK att lägga den på bloggen – och fick
hans samtycke.

När jag tagit några bilder och tyvärr inte fått fart på videofunktionen i telefonkameran plumsade den i igen och skovlade iväg nedåt slussbron.




Själv släpade jag mej bort till Hemvärnets trygga vedos där ärstoppan vankades. Mitt i dess inmundigande fick jag syn på lilla tanten hon stod och talade med några gentlemen Villägareföreningen och var så engagerad att jag var tvungen att sluta upp till dem. Medan jag slfsade soppa fick jag reda på att den förskräckliga kommunen höll på att tvinga stackars oskyldiga fastighetsägare att ansluta sej till det kommunala VA-nätet. Vilket jag inte
tyckte var hälften så förfärligt som viss exploateringa av natursköna och skyddsvärda platser. Men se - representanterna bodde själva i dessa områden - jaja.


Nationalteatern (proggrupp från 70-talet
som tydligen ska åtteruppstå) skaldade
"När skiten från fabriken faller ned på chefens hatt - Då får vi en miljödebatt!"


/Redaktörn
på egen hand i bloggdjungelns vindlingar (fast med lilla tanten fnattandes i närheten såklart)


PS
Efter all soppa var jag tvungen stanna till på Statoil och låna deras facilitet och apropos märkliga fordon så satt denna vackra planch på dess vägg.


Min mor hade en dylik tingest på 60-talet. Den gjorde minsann 120 på backen (tror jag).
DAF Variomatic
DS


2 kommentarer:

  1. Som den vän av ordning jag alltid varit så kan jag upplysa om att en daf av den årsmodellen näppeligen går att backa med i 120 knutar.
    Den gick lika fort framåt som bakåt alltså ungefär 100 knutar när den lilla renault spisen kände sig pigg och kry.
    PD.

    SvaraRadera
  2. Men PD!
    Jag menade inte nödvändigtvis med backväxeln ilagd utan kanske på ladugårdsbacken.

    Vi befinner oss ju annars i utförsbacke om Du inte märkt det än.

    Dessutom är jag inte expert varken på franska motorer eller holländska fordon.
    Enda gången jag körde den hoppade3 den liksom in i garagedörren hemma helt av sej själv.

    De vänligaste tillrop från Din redaktör

    SvaraRadera

 
eXTReMe Tracker