31 juli 2009

Djur jag mött 4: Rocky

Rapport för en Spyhink 96:

Det har ju som läsarna av denna blogg kanske har förstått flyttat in en katt här ombord.
Och det har även jag så sakteliga börjat förstå jag med.
Med anledning av detta så har jag dragit mig till minnes en annan skeppskatt som jag har haft förmånen att dela bostad med.
Rocky som han hette hamnade i min omvårdnad efter ett dödsbo so
m jag av här ej angivna orsaker var satt att avveckla.
Detta dödsbo innehöll ett flertal djur från ett antal hästar via diverse olika arter ner till kaniner och däribland tre katter.
En av dessa katter var denna i mitt tycke oförglömliga Rocky.

Egentligen borde han ha hetat Trisse eftersom han med tiden blev om
åttligt fet på grund av sin fixering av mat och ätande av densamma.
Matfixeringen var av den kalibern att om han var på väg till sin kattlåda och på vägen passerade matskålen var han tvungen att stanna till
för att glupska i sig det som för tillfället fanns däri.

Av praktiska skäl fyllde sagda matskål två gånger om dagen och eftersom det hade blivit två katter över som ingen ville ha och jag således
blivit tvungen att hysa dessa laddade jag skålen för att det skulle räcka till båda två.
Den ena katten blev en smula "asketisk" i sin framtoning medans Rocky bara blev större och större för varje dag.


Denna hans matfixering skulle till slut bli orsaken till hans alldeles förtidiga hädangång.
Jag hade en granne en alkoholiserad äldre finne Ben som jag har nämnt här i bloggen vid något tidigare inlägg.
Denna granne hade även en schäfertik, Birka, som han älskade över allt annat.
Och den man älskar den ger man också bra mat tyckte den gamle finnen så hunden led absolut ingen nöd i det avseendet.
Så ett år i januari månad hade han inhandlat ett större parti julskinka
som blivit över till starkt reducerat pris.
Och av detta sitt kap stod han en dag och lagade till skinkstek till hunden.
Rocky hade ju naturligtvis med sitt välutvecklade luktorgan konstaterat att här vankas det godis och begav sig hem till grannen för en liten visit.
Ben, som var en stor djurvän, tyckte att det var självklart att även katten skulle få smaka, så han ställde helt sonika ner en hel skinka på ett fat till dom bägge djuren så att dom gemensamt kunde frossa av hjärtans lust från varsin sida av fatet.
Det är ganska mycket mat på en skinka men hunden och katten lyckades gemensamt sätta i sig allt.
Så mätt och belåten tackar Rocky för sig och beger sig hemåt men en halv skinka lägger ju till en del extra vikt till en redan överviktig katt.
Så nån stans på vägen missbedömer han avståndet för ett hopp mellan båtarna och hamnar i det nollgradiga vattnet.


Tre dagar senare hittade vi honom infrusen i isen det var bara öronen som stack upp.
Vi högg loss honom lindade in honom i en sjörövarflagga viktade med några gamla schackel höll en kort ceremoni och offrade honom slutligen till havet.



Sensmoral:Den som gapar efter mycket...

Er djuriske PD.

3 kommentarer:

  1. Avundsjukt har jag konstaterat att det är lika bra att Du ändrar genus på dina avnämare akalla denm för vad de flesta är nämligen läsarinnor!
    Jag menar blott -
    Vilkan riktig karlakarl läser väl katthistorier??!

    SvaraRadera
  2. Såå.
    Då hoppas jag att nästa lilla djurhistoria upplevs som lite mer maskulin.
    PD.

    SvaraRadera
  3. Vi får se!
    Handlar det om katter så kvarstår ju kritiken.

    SvaraRadera

 
eXTReMe Tracker