PD på internationellt russindisco

Rapport från en Spyhink 107:

För ett par månader sedan var företaget som jag är verksam vid på sin årliga konferensresa.Tidigare år har vi varit i fjällen och tumlat runt i snön men i år ville vi prova något annat.
Så i år föll valet på en kryssning inte i Karibien kanske men väl på Ålands hav.
Den anrika gamla före detta ångbåten Birjer Jarl (för övrigt årsbarn med mig) skulle få äran av att frakta oss över Ålands hav fram och tillbaka under vår konferens och rekreations resa.
Efter att vi fått trängas i ett minst sagt överfullt väntrum kom vi så ombord på det stolta fartyget där det fortfarande vilade en aura av fartyg och inte som på dom moderna containrarna en känsla av plast och galleria.
Vi hade ett eget konferens rum hela resan där vi kunde gå igenom dom olika punkterna i vår
dagordning i lugn och ro medans fartygets övriga gäster roade sig av hjärtans lust.

Efter att vi hade suttit och konfererat en stund var det dags att gå till matsalen och ta del av dom kulinariska lockelserna som stod uppdukade på buffén.Det smakade bra kan jag säga och serveringspersonalen kutade benen av sig i sin iver att få efterkomma våra önskningar om lämpliga drycker att skölja ner maten med.


När utfodringen så var överstånden var det fria aktiviteter som stod på programmet och av någon anledning valde alla att förlägga dessa till baren.
I baren var det full rulle och eftersom vinter os pågick stod det en stor tv påslagen och visade sändningar från nämnda evenemang vilket ett flertal av gästerna följde med stort intresse.
Det där begriper jag inte varför glo på tv när man är på galej då kan man ju lika gärna sitta hemma. Vi andra däremot roade oss på mera vedertaget vis med intagande av förfriskningar och mingel. Och själv tog jag till och med en svängom med företagets VD.

Fram på nattkröken när promillehalten hade ökat betydligt satt vi några stycken herrar vid ett bord och av någon anledning kom samtalet in på politik.
Man ska inte diskutera politik när man har druckit är en devis som bevisades när en av diskussionsdeltagarna efter att hans argument började tryta och min diplomatiska läggning fick ge vika för mera direkta verbala angrepp på hans uppfattning om hur världen borde te sig.
Som vanligt hade han bara några inlärda floskler att tjata om och när jag bad honom att utveckla sina åsikter mer konkret började han ju bara att rapa om samma sak igen.
Det går inte att ha en dialog med någon som bara håller en monolog så sinnet rann på mig och jag upplyste honom om vad jag tyckte om hans åsikter och hans bidrags beroende på ett tämmeligen onyanserat sätt.
Då ville han slåss och även det var jag ju tvungen att kommentera enär jag tyckte att om man är för sjuklig för att arbeta hur fan ska man då kunna ta ett nappatag med en smed.

Det blev ingen fajt hans vänner ledde bort honom och jag kunde återgå till mera angenäma sysslor.

Sensmoral: Det kanske inte bara var sjösjuka jag led av dan efter.

Er PD

Hinken granskar valet - del 1

Rapport från en Spyhink 106:

Jaha då är det valår igen då, vilket återkommer med ett intervall av fyra år.
Och nu skall man då på lite lösa boliner försöka komma underfund med vilket parti man skulle kunna tänka sig att rösta på.
Jag måste tillstå att jag inte har röstat så värst många gånger under min myndiga period av mitt liv.
Jag har faktiskt bara utnyttjat min rättighet (Somliga politiker vill faktiskt att det ska vara en skyldighet.), att påverka det politiska beslutsfattandet vid tre tillfällen.

Första gången var jag en nybakad första gångs röstare och gjorde väl som dom flesta unga naiva debutanter och röstade som
alla andra i umgänges kretsen.
Visserligen har jag väl ungefär samma politiska grundsyn även i dag men jag har helt klart blivit en smula luttrad under åren så
jag går inte på vad som helst.
Hinkens granskar valet del 1

Jag blev besviken på det alternativet som jag var med och röstade fram.
Kort sagt dom lovade runt men höll tunt och det vart ingen skillnad emot innan fastän det hade blivit ett maktskifte så redan då
insåg lille PD att det låter stort när katten skiter men resultatet det blir fan så litet.

Andra gången i mitt liv som jag gick till en valurna var folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska monetära
unionen (dvs omröstningen om euron) och eftersom i stort sett alla politiker var överens om hur bra det skulle bli så röstade jag nej - och det är jag jävligt glad för i dag.

Senaste gången som jag dristade mig till att ha en åsikt var folkomröstningen om trängselskatter och där visade det sig ju att det inte spelade någon roll hur man röstade dom infördes ju ändå.
Hur motiverar jag ovanstående påstående? - frågar du då.
Jo omröstningen var ju om det skulle införas trängselskatt ”på prov" och i princip alla dom borgerliga partierna var emot men vid maktskiftet efteråt permanentades skatten ändå.
Jag kommer ihåg den smälek stackars Annika Billström fick utstå ifrån borgerligt håll bara för att hon rättade in sig i ledet.
Svek sa borgarna.
Jo visst, men det var ingenting mot Fredrik Reinfelds svek när han seanre permanentade den förargliga skatten.
Så nu är det som sagt dags igen att utröna om någon av kandidaterna förtjänar min röst och jag tänkte faktiskt göra ett försök till att skärskåda dom olika alternativen och fortlöpande rapportera vad jag har kommit fram till.

Ett parti i taget alla lika kritiskt granskade och till skillnad från tidningarnas granskningar kommer detta bli fullkomligt opartiskt eftersom jag inte litar på någon av dom till skillnad från tidningstyckarna som redan har bilden klar för sig.

Sensmoral: Den som lever får se.

Er politiskt irriterade PD.